Kontakt

Lindhagensgatan 120
Box 30052
104 25 Stockholm
Sverige
Telefon: 08-634 50 00
Kontakta oss

Skovförkortande behandling

  • Skriv ut
  • Larger Smaller

    Teckenstorlek

  • Uppdaterad : 2015-03-03

Att man får ett skov beror på att en inflammation uppstått någonstans i hjärnan eller ryggmärgen. Immunsystemets celler har då tagit sig in i det centrala nervsystemet och samlat sig i ett område. Där angriper de myelinet, det vill säga det skyddande fetthölje som omger nervtråden och man får symtom som varierar beroende på var inflammationen uppkommit.

Akuta skov kan dämpas med hjälp av läkemedel och kortison är det bäst beprövade läkemedlet just vid akuta skov. Kortisonet dämpar aktiviteten i immunförsvaret och därför avtar inflammationen. Med en minskad inflammation kommer också symtomen att mildras och försvinna snabbare än utan behandling.

Ett vanligt skov kan pågå i flera veckor eller längre. Med kortisonbehandling kan den tiden minskas och det blir lättare att klara av vardagliga aktiviteter och komma tillbaka till normala rutiner. 

Kortisonbeh vid MS

Kortison har dock inte visat sig ha några gynnsamma effekter på MS-förloppet och behandlingen används främst vid skov med svåra symtom.

I svensk sjukvård följer man Svenska MS-sällskapets riktlinjer för kortisonbehandling. Riktlinjerna säger att patienten skall erbjudas behandling när det finns en påtaglig funktionsstörning av skovet. Behandlingen kallas för "kortisonpuls" eftersom den ges under kort tid (3-5 dagar). Under den tiden får man varje dag ett dropp med så kallat metylpredenisolon.

Om effekten av kortisonbehandlingen inte skulle förbättra symtomen kan man överväga plasmabyte ("plasmaferes"). Det innebär att plasman i blodet filtreras med en speciell apparatur och skadliga antikroppar rensas ut. Det ger en bra effekt hos ungefär en tredjedel av alla patienter, men används enbart vid kraftigare skov.