Kontakt

Lindhagensgatan 120
Box 30052
104 25 Stockholm
Sverige
Telefon: 08-634 50 00
Kontakta oss

MS-team i vården

  • Skriv ut
  • Larger Smaller

    Teckenstorlek

  • Uppdaterad : 2015-03-03

Även om många personer med MS lever ett normalt liv får man ändå räkna med att ha en livslång kontakt med vården. Särskilt i början, när man får sin diagnos, behövs mycket stöd, information och hjälp. För att underlätta har en del neurologkliniker byggt upp särskilda team, där MS-sjuksköterskan är spindeln i nätet.

MS-teamen ser lite olika ut beroende på var i landet man bor. På vissa orter finns inget specifikt MS-team uppbyggt, men all hjälp finns tillgänglig om än på olika håll. Var inte rädd att fråga din MS-sjuksköterska om hjälp att få kontakt med andra grupper av vårdpersonal - de finns där för din skull!

MS-sjuksköterskan

MS-sjuksköterskan är din kontaktperson och den som ger dig information om sjukdomen, hur du sköter din behandling samt hjälper dig att få övrig hjälp från olika specialister. Har du exempelvis problem med rörligheten kan MS-sjuksköterskan lyfta upp möjligheten att träffa en sjukgymnast, är problemet att du känner dig ledsen och behöver prata med en utomstående, professionell person hjälper MS-sjuksköterskan dig vidare till en kurator eller psykolog. MS-sjuksköterskan är kort sagt den som kan hjälpa dig att se vilka resurser som finns inom vården.

Vanliga frågor till MS-sjuksköterskan brukar handla om sjukdomen, val av läkemedel, hur läkemedlet ska tas och vilka man ska vända sig till vid speciella svårigheter. MS-sköterskan finns ofta tillgänglig via telefon och ska fungera som en axel att luta sig mot och en hjälp för att få all vård som kan vara till hjälp.

Läkaren/ Neurologen

En läkare som specialiserat sig på nervsystemets sjukdomar kallas för neurolog. Han eller hon utreder dina symtom för att kunna ställa en korrekt diagnos. Vissa patienter känner att det tar lång tid att få sin MS-diagnos men det beror ofta på att neurologen först måste utesluta ett antal andra sjukdomar. Ingen läkare vill ge sin patient en felaktig diagnos. Neurologen gör bland annat olika funktionstester, tar ryggmärgsprov (så kallad lumbalpunktion) samt remitterar dig till magnetkameraundersökning (MR eller MRT). Neurologen är också den som ansvarar för att sätta in medicin som förhindrar eller minskar skov, bromsar sjukdomsförloppet eller lindrar symtomen. Vanliga frågor till neurologen handlar ofta om hur sjukdomen utvecklas samt vilken behandling som passar bäst.

Sjukgymnasten

Sjukgymnasten hjälper till när man har funktionsstörningar som på olika sätt minskar eller hindrar kroppens rörelseförmåga. Syftet med sjukgymnastiken är att träna för att t ex minska smärta och stelhet och i stället bli starkare och mer rörlig. Man får också lära sig att andas på ett bra sätt, och vid behov träna på att gå eller att använda rullstol och andra hjälpmedel.

Första gången du träffar sjukgymnasten får du berätta vad du behöver hjälp med. Tillsammans kommer ni sedan överens om en behandlingsplan där det står vilket stöd och vilka behandlingar du behöver. Förmodligen får du också ett träningsprogram som du kan använda hemma.

Vanliga frågor till sjukgymnasten handlar ofta om vilka fysiska funktioner som kan förbättras, hur man kan göra i olika situationer ifall man har fysiska problem och vilka hjälpmedel som finns. 

Arbetsterapeuten

Arbetsterapeuten hjälper till med att hitta lösningar så att man kan klara sitt dagliga liv även om man fått en funktionsnedsättning. Man skulle kunna säga att arbetsterapeuten är en problemlösare som gör det lättare att fortsätta med skola, arbete, fritid eller socialt liv. Ibland måste exempelvis hemmiljön anpassas så att man kan fortsätta med vardagssysslor som matlagning, tvätt, osv. Andra gånger vill man kanske kunna utöva någon sorts sport eller få hjälp för att kunna utöva andra fritidsintressen. Vanliga frågor till arbetsterapeuten handlar ofta om hjälp med arbets- och boendeanpassning och hur man kan börja eller fortsätta med olika fritidsaktiviteter.

Kuratorn

Kuratorn har en stödjande funktion och hit vänder du dig när du behöver någon att samtala med och för att få "ordning på tillvaron". Du bestämmer själv om du vill prata enskilt eller i grupp, ta med din familj eller din livskamrat. I samtliga samtal finns kuratorn där för att lyssna, stötta och ge praktiska råd.

Ofta träffar man kuratorn flera gånger på bestämda tider eller också bara någon enstaka gång ifall något särskilt hänt. Kuratorn kan hjälpa dig att prata med olika myndigheter, som till exempel Försäkringskassan och sjukvården, men du kan också få hjälp när det gäller att söka bostad eller arbete. En kurator vet vilket stöd du har rätt till på arbetet, i ditt boende eller i skolan. Vanliga frågor hos kuratorn handlar ofta om olika myndigheter, vilka rättigheter man har, ersättning från Försäkringskassan och vilka bidrag som finns att söka.

Psykolog

Att gå till en psykolog kan vara en god investering i sin egen hälsa. En psykolog har en lång utbildning och är specialist på hur människor fungerar vad gäller tankar, känslor och handlingar. Det är inte bara vid livskriser som psykologen kan hjälpa till. Genom hela livet gäller det att hitta förhållningssätt till sig själv och sin omgivning som gör att man mår bra.  När man just har fått diagnosen MS kan det kännas värdefullt att ha någon att prata med, någon som förstår vad en sådan här förändring i livet innebär.

Vid första besöket brukar psykologen lyssna på dig och tillsammans kommer ni överens om vad du behöver hjälp med. Kanske vill du bara ha någon utomstående att prata med, någon som lyssnar? Eller också kanske du behöver hjälp att hantera diagnosen och den oro som en livslång sjukdom ibland kan föra med sig.

Vanliga frågor hos psykologen handlar ofta om hur man gör mentalt för att acceptera sin sjukdom och hur man kan tänka inför framtida problem.