Kontakt

Lindhagensgatan 120
Box 30052
104 25 Stockholm
Sverige
Telefon: 08-634 50 00
Kontakta oss

Nervsystemet - människans kommunikationscentral

  • Skriv ut
  • Larger Smaller

    Teckenstorlek

  • Uppdaterad : 2017-04-19

Nervsystemet ser till att kroppens olika delar får kontakt med varandra och fungerar som en enhet. Man brukar säga att våra tankar och känslor, rent kroppsligt, skapas i det centrala nervsystemet. Genom nervsystemet skickas meddelanden i form av nervimpulser till och från den övriga kroppen. Sinnesorganen fångar upp nervimpulserna både inuti kroppen och från vår omgivning.

Nervcell i CNS

Impulserna färdas via nervceller, som är utrustade med både korta och långa nervtrådar. De längsta nervtrådarna kan vara över en meter långa. Nervtrådarna ligger ibland packade i buntar med en isolerande hinna (myelin) omkring sig.

Inuti hjärna och ryggmärg kallas nervtrådarna/axon för nervbanor och ute i kroppen kallas de för nerver. Impulserna med informationen överförs genom nervbanorna som elektriska signaler.

Impulsen förflyttar sig längs nervtråden (axonen) med en hastighet varierande mellan 0,1 och 150 meter per sekund, beroende på nervtrådens tjocklek och om den har ett myelinlager eller inte.

Myelin i genomskärning

Myelinet angrips

Många av nervtrådarna i hjärnan och ryggmärgen har ett tunt fettskikt virat omkring sig som kallas myelin. Myelinet gör så att impulsledningen går snabbare. Den som har MS får återkommande inflammationer som angriper myelinet runt nervtrådarna. Efter några veckor, när inflammationen försvunnit, börjar myelin återigen bildas runt nervcellen.

Remyelinisering

Om området som drabbats är stort bildas i stället ett ärr i nervvävnaden. Både demyeliniseringen (processen när myelinet bryts ner) och ärrvävnaden försämrar nervernas förmåga att leda impulser på ett snabbt och effektivt sätt. Vilka fysiska eller psykiska besvär det resulterar i beror på vilka nervbanor som drabbas. 

Axonskada

Förlusten av myelin kan till en början kompenseras genom att myelinet återbildas, så kallad remyelinisering. Om inflammationen är så kraftig att själva axonet (nervtråden) går av kan dock skadan vara oreparerbar, eftersom det inte finns något axon att remyelinisera. I första hand är det alltså myelinet som påverkas vid inflammation men även axonet skadas tidigt i sjukdomsförloppet. Vid en sådan skada kan inte impulserna ta sig förbi skadestället. Idag anser man att de kroniska skador som ibland uppstår på axonet är en förklaring till varför vissa symtom inte går tillbaka. Dessa symtom är så kallade restsymtom och de bidrar till funktionsnedsättning.

Axonskada och degeneration

Den vanligaste formen av MS består av två faser, vilka vardera kan pågå i något år och till decennier. Den första fasen kännetecknas av skov medan den andra fasen kännetecknas av avsaknaden av skov men med ökande funktionspåverkan. I dag vet man att axon påverkas i båda faserna.

Idag bedrivs mycket forskning för att se hur man kan skydda axonen från kroniska skador, så kallad neuroprotektion.

 

Nervsystemet CNS och PNS