Fysisk och mental träning är viktiga självhjälpsverktyg

 Livsstil • Artikel

Fysioterapeuten och forskaren Marie Kierkegaard genomförde tillsammans med neurologen och överläkaren Fredrik Piehl 2015 pilotstudien "Högintensiv styrketräning vid multipel skleros", med fokus på hur hård styrketräning kan ha en påtaglig effekt hos personer med MS.

De positiva resultaten ledde till ett stipendium på 300 000 kronor från Neuro och kan tillsammans med ytterligare medel innebära en satsning på en större, randomiserad studie på samma ämne.

─ Vi har tittat på hur högintensiv styrketräning påverkar personer med MS, berättar Marie Kierkegaard. Dels om de kunde träna så hårt utan att det var någon risk för att de skulle må dåligt eller få några andra oönskade händelser. Och det gick bra!

Deltagarna i studien styrketränade två gånger i veckan under en tolvveckorsperiod och resultaten visade att majoriteten blev både starkare och mindre trötta. Även inflammatoriska markörer hos deltagarna påverkades till det bättre som ett resultat av den fysiska aktiviteten.

─ Det är en ganska ny upptäckt att muskelaktivering har antiinflammatoriska effekter, säger Fredrik Piehl. Och det vet vi från andra, närliggande fält, de som arbetar med reumatologiska sjukdomar till exempel, har sett att det kan bli väldigt goda, rent antiinflammatoriska effekter, av muskelaktivering. 

Ett av huvudsyftena med den vidare forskningen på ämnet är att försöka förstå bättre vad träningen gör och vad som händer i nervsystemet vid ökad fysisk aktivitet. Fredrik Piehl vill inte beskriva hjärnan som ett statiskt kretskort, utan mer som en muskel och precis som vi kan träna upp muskelstyrkan så menar Fredrik Piehl att det även är möjligt att träna kognitiv funktion – en mycket viktig del i behandlingen hos personer med MS.

─ Det är lite svårare att mäta den mentala kognitiva träningen, säger Fredrik Piehl, men det finns studier som till exempel visar att det med minnesträning är möjligt att förbättra minnesfunktionen eller processhastigheten i hjärnan, genom att till exempel lösa sodoku eller göra mentala övningar.

Fysisk och mental träning kompletterar varandra och hjärngympa såväl som träning är viktiga vardagsverktyg för välmåendet hos dig som har MS. Det ger en chans att med egna medel arbeta för att överkomma den känsla av maktlöshet som ett sjukdomsbesked kan ge. Utöver medicinering kan därför assistans till självhjälp vara en av de viktigaste aspekterna av arbetet hos sjukvårdspersonal.

─ En sjukdomsmodulerande behandling är en grundsten för att du som har MS ska må bra på lång sikt, säger Fredrik Piehl. Och ju tidigare de här behandlingarna sätts in, desto bättre fungerar de. Som läkare skriver vi också ut mediciner mot till exempel fatigue, och en del personer upplever att de blir bättre, men studier visar där tyvärr inga övertygande effekter, annat än kortvariga i samband med att du tagit läkemedlet, och det är då som träningen kommer in.

─ Utnyttja de fysioterapeuter och arbetsterapeuter som finns och som faktiskt kan vara med och coacha, tillägger Marie Kierkegaard. Alla har olika metoder och interventioner som kan hjälpa vid fatigue.

Även om fysisk aktivitet och träning inte har någon säker effekt på sjukdomsaktiviteten vid MS så är Fredrik Piehl och Marie Kierkegaard överens om att en aktiv kropp och hjärna är grunden till ett mer hälsosamt liv med MS. 

─ Det går inte att träna sig frisk från sin MS, men det är möjligt att träna för att bli friskare med sin MS, avslutar Marie Kierkegaard.