Min sjukdom har ett namn, MS – vad händer nu?
Leva med MS • Artikel
När sjukdomen har identifierats och fått ett namn, står man inför en utmaning. De psykiska upplevelserna efter en diagnos kan beskrivas med hjälp av fyra faser, där den första är chockfasen, den andra reaktionsfasen, den tredje bearbetningsfasen och den fjärde nyorienteringsfasen.
Vi människor är olika och så även sätten hur vi anpassar oss till en sjukdom. Man upplever faserna på olika sätt och mellan dessa finns det inga klara gränser.
Först kommer chocken, den börjar direkt efter situationen som har utlöst krisen. Under chockfasen skyddar sig individen från information som man inte tror att man kan klara av för att bevara handlingsförmågan. När man får vetskap om en allvarlig sjukdom leder detta till en kris för alla. Reaktionen på en hemsk nyhet kan variera: någon kan ta till sig informationen lugnt och sansat, någon annan kan brista i gråt och andra kan börja argumentera emot. Gemensamt för alla dessa reaktioner är att de uttrycker någon slags chock och viljan att skydda sig emot den. Om känsloreaktionen kommer direkt, kan känslorna växla fort, till exempel från tvivel till hat och från rädsla till skuldkänslor. Man kan känna sig förtvivlad: Är det så här det tar slut? Kommer jag att klara av att göra något mer? Bryr sig någon om mig längre? Kan jag fortfarande vara till nytta för någon?
Under alla omständigheter är en svår sjukdom alltid en stor, överrumplande och skrämmande livsförändring, som kan påverka även den drabbades omgivning, som närstående, vänner och bekanta. Anpassningen till en allvarlig sjukdom löper vanligtvis i faser från den första chocken mot en ny slags balans.
Under chockfasen är det svårt att på ett djupare plan bearbeta sjukdomen och en del människor förnekar helt informationen de har fått. Handlingsförlamningen kan växla mellan olika starka känslolägen. Alla slags reaktioner är möjliga och vanliga under den här fasen. Den chockade kan känna att hela livet och det egna tillståndet har blivit kaotiskt på ett varaktigt sätt. Då är det bra att veta att meningen med chockfasens handlingsförlamning är att ge mer tid för bearbetning av den viktiga informationen, för att man så småningom ska kunna acceptera de svåra omständigheterna.
