Hur pratar jag om sjukdomen med andra?
Leva med MS • Artikel
Du har förmodligen hört att jag har insjuknat i MS. Vi kan prata öppet om det och i själva verket önskar jag att vi kan prata om det.
- Just nu skulle jag bara behöva någon som lyssnar på mig och helt vanligt umgänge. Jag behöver inga råd eller lösningar – det räcker med att jag högt får berätta om mina tankar.
- Jag kan vara ledsen och arg på grund av sjukdomen, men jag lovar att mina känslor inte är riktade mot dig. Jag har märkt att när jag pratar om känslorna med andra så avtar de i själva verket.
- Jag är fortfarande samma människa som före sjukdomen. Jag uppskattar mycket din hjälp, men jag vill inte att man tycker synd om mig eller behandlar mig på ett speciellt sätt.
- Det här tycks jag inte klara av. Kan du hjälpa mig?
- Det är viktigt för mig att det som jag säger betyder något och att jag själv får bestämma över mig själv. Jag hoppas att du ber om mina åsikter och ger mig dina, som två vuxna människor sinsemellan.
- Jag uppskattar när du säger/gör… Det känns inte bra när du säger/gör…
- Gör eller säger jag ibland något som sårar dig eller gör dig arg?
