MS-Fatigue - ett osynligt handikapp
Blogg · Blogg
Blogg av Sofia Norgren
Något som verkar förena oss som lever med MS och som vi alla verkar lida av i mer eller mindre utsträckning är fatigue.
Det vekar som att dagens bromsmediciner bromsar upp MS-sjukdomen väldigt bra men det känns som att just MS-tröttheten är något som den inte rår på. Varför är det så? Detta har jag frågat min neurolog flera gånger men det verkar som att det inte finns något svar på den frågan.
Just MS-tröttheten är något som känns som ett osynligt handikapp, tycker jag. Denna förlamande trötthet som inte går att vila bort.
Det som hjälper mig väldigt mycket att hålla min MS-trötthet i schack är fysisk aktivitet. Även om jag kan vara förlamande trött blir jag ändå piggare av att gå ut och röra på mig. Detta kan såklart vara lättare sagt än gjort. Men genom att sänka kraven och tröskeln på vad som menas med fysisk aktivitet kan det bli lättare att ta sig ut. Så försök att bryta upp och rör på dig en stund. Gå en kort promenad. Res på dig och gör bara några övningar som får igång kroppen och systemet. Då syresätter vi oss bättre och detta gör oss piggare. Så försök att minska stillasittandet i vardagen och planera in pauser med rörelse.
En annan sak som verkligen har fungerat för mig och som jag vill ge som tips är att vila i förväg. Jag vet att om jag ska göra något som kommer kosta mig mycket energi ser jag till att jag vilar innan den aktiviteten. Ska jag t. ex. bort på middag någon kväll så ser jag till att jag kan lägga mig en stund innan på em. Eller om jag ska åka iväg på en fotbollscup på helgen med barnen ser jag till att fredag em/kväll blir lugn så att det finns chans att återhämta sig där. Man måste alltså planera och se till att man får vilan i förväg. Det tycker jag fungerar mycket bättre än att vila efteråt. Det är en strategi som jag tycker fungerar väl. Att se till att fylla på batteriet innan man ska göra ett uttag.
En annan del i min strategi är såklart att planera och strukturera upp min dagar. Jag vet att jag har mitt batteri som är lite mindre än andras. Jag frågar mig själv då: Vad kommer att kosta energi och hur mycket? Hur fyller jag på energi? När fyller jag på energi? Det kanske låter krångligt men på något sätt blir det ett förhållningssätt till livet som jag vet fungerar för mig och kanske även ger mig ökad livskvalité. För att gå helt tom på energi och bli helt slut är ju inte roligt någonstans. Det blir som en ond cirkel.
Avslutningsvis ser jag återhämtning och vila som något som jag behöver för att må bra. Jag ser det även som en del av mitt ”jobb” i att må bra. När man lever med MS behöver man vara jättenoga med vila och återhämtning, så att man inte kör slut på sig.
Ta hand om er och var snälla mot er själva!
