MS Fakta

Rörlighet och syn

Det finns många symtom som är förknippade med MS, men det innebär inte att du kommer att uppleva alla.

Det finns många symtom som är förknippade med MS, men det innebär inte att du kommer att uppleva dem allesammans. Du kanske bara har några få symtom som påverkar dig, du kanske upptäcker att de kommer och går, att du bara upplever dem under ett skov eller att deras svårighetsgrad varierar med tiden.

Kroppsliga symtom kan göra det svårt för dig att förflytta dig och att utföra dagliga aktiviteter. Här ska vi titta på de vanligaste kroppsliga symtomen vid MS och hur de kan hanteras i det dagliga livet. Om du vill lära dig mer om den långsiktiga behandlingen av MS, gå då till vårt avsnitt om sjukdomsmodifierande läkemedel.

Att kunna stå upprätt och att kunna gå är mycket komplicerade förmågor för din kropp att åstadkomma och det är många olika funktioner som är inblandade. Flera MS-symtom kan påverka din förmåga att röra dig, som till exempel koordinationssvårigheter, balanssvårigheter, yrsel, muskelsvaghet och stelhet.

Koordinationsstörning
Muscle weakness Inflammation i lillhjärnan (och ibland hjärnstammen) kan ge koordinationsstörningar och yrsel. Det blir svårare att koordinera, det vill säga samordna sina rörelser och när musklerna inte längre kan samarbeta, blir man skakig och fumlig. Man kan uppleva svårigheter att lösa vanliga vardagliga saker, som att använda mobiltelefonen eller knäppa knapparna i skjortan. Ataxi, det vill säga svårighet att samordna rörelserna kan även påverka talet så att det blir hackigt. Även tremor, det vill säga skakningar, gör det svårare att koordinera rörelserna.

Tillståndet är svårbehandlat, men sjukgymnastik, arbetsterapi och medicinsk behandling kan hjälpa.

Balansstörning
Om man drabbas av motorikstörningar, främst ataxi, får man också ofta yrsel och balansstörning. Symtomen uppkommer framför allt om inflammationen finns i lillhjärnan eller hjärnstammen.

Balansen påverkas dock också av minskad känsel i fötter och ben vilket gör det svårt att känna benets rörelser och läge. Får man en synförsämring eller yrsel kan även det vara faktorer som påverkar balansen.

Spasticitet
En del skador på centrala nervsystemet gör så att musklerna blir stela och svårare att röra än vanligt. Det finns nervbanor i ryggmärgen som normalt minskar reflexerna i armar och ben. Om dessa nervbanor påverkas kommer reflexerna att bli mer livliga, musklerna blir spända och mindre rörliga. Detta symtom kallas spasticitet. Man kan minska besvären av spasticitet både med hjälp av sjukgymnastik och med läkemedel.

Problem med rörlighet kan hanteras på olika sätt ska anpassas till personens individuella behov och problem. Det är bäst att prata med din läkare eller MS-sköterska om detta innan du provar en behandling.

Din läkare eller MS-sköterska kan föreslå olika behandlingar, som till exempel:

Fysioterapi – Fysioterapeuten hjälper dig att träna upp grundläggande funktioner som till exempel styrka, balans, koordination, kraft och gång.
Arbetsterapi – Arbetsterapeuten är inriktad på hur du i praktiken klarar av dina vardagsaktiviteter. Arbetsterapeuten gör hembesök och kan rekommendera anpassningar i bostaden, som att ta bort trösklar, anpassa badrum osv.

Att uppleva synproblem kan vara en skrämmande upplevelse och problem med synen är ganska vanliga hos människor som lever med MS. MS kan orsaka någonting som kallas för optikusneurit, vilket innebär att synnerven blir inflammerad. MS kan också påverka ögonen genom att orsaka problem med ögonrörelserna.

Optikusneurit
Inflammation i synnerven är ett vanligt symtom vid MS. Det som händer är att man får suddig syn, sämre färgseende och ibland också smärta bakom ögat när man vrider på blicken. En del upplever även att det gör ont om man tar på ögat. Hos de flesta brukar synen komma tillbaka inom en till tre månader. Hos en tredjedel kan viss dimsyn bli kvarstående. Om du har optikusneurit kan du uppleva:

Suddighet eller en blind fläck mitt i synfältet
Färger blir mörkare eller bleka
Ljusblixtar när du rör på ögonen
Smärta, i synnerhet när du rör på ögonen

Dubbelseende
Dubbelseende är en annan vanlig synrubbning. Den beror på att en inflammation påverkat de nervkärnor i hjärnstammen som styr ögonmusklerna. När ögonen inte är riktade åt samma håll ser man dubbelt.

Optikusneurit och problem med ögonrörelser orsakas av inflammation och försvinner ofta när inflammationen minskar, så du behöver kanske ingen behandling. Om dina symtom är speciellt svåra kan din läkare skriva ut en behandlingskur med steroider, vilket kan bidra till att påskynda återhämtningen.

Om du kämpar med dubbelseende finns det sätt att minska påverkan på dig, som att till exempel ha en lapp över ena ögat eller bära glasögon med glas som är anpassade för att få de båda bilderna att sammanfalla. Det finns också tillgång till läkemedel som din läkare kan skriva ut som kan hjälpa dig om du upplever ofrivilliga ögonrörelser.