MS Fakta

Olika typer av MS

De flesta som har multipel skleros (omkring 85%) har skovvis förlöpande MS (RRMS), men det finns ett fåtal andra typer av MS som du kanske har hört talas om. Ca 10% av personer med MS har en typ som kallas primärprogressiv MS (PPMS). Om RRMS inte behandlas utvecklas den hos 50 - 60% till en typ som kallas sekundärprogressiv MS (SPMS). Vissa personer med MS kan få höra att de har en typ som kallas benign MS. Det är en mild form av MS som vanligen inte ger symtom på längre sikt.

Den typ av MS som du har kan påverka hur ofta du får symtom samt när och om en eventuell funktionsnedsättning utvecklas. Behandlingsalternativen vid MS beror också på vilken typ av MS det rör sig om. Här nedan hittar du en översikt av de tre olika typerna.

En snabb genomgång av skillnaderna mellan de olika typerna av MS:

Skovvis förlöpande MS (RRMS)
Människor med RRMS får symtom i perioder (relaps eller skov som följs av mer eller mindre symtomfria perioder (remission). Omkring 85% av alla som har MS har diagnosen RRMS.

Sekundärprogressiv MS (SPMS)
Hos vissa med RRMS utvecklas sjukdomen till SPMS, vilket innebär att de personerna inte längre drabbas av skov utan man får istället en gradvis försämring av funktionsförmågan.

Primärprogressiv MS (PPMS)
Omkring 10% av alla som har MS har diagnosen PPMS. Personer med PPMS drabbas inte av skov utan i stället av en kontinuerlig, gradvis försämring av funktionsförmågan.

Mer information hittar du här nedan.

Vid MS attackerar immunsystemet felaktigt delar av det centrala nervsystemet och mer specifikt höljet (myelinskidorna) runt nerverna.

Kroppen kan fantastiskt nog reparera en del av myelinskadorna genom en process som kallas remyelinisering. Dessvärre fungerar reparationen inte helt perfekt, så vävnaden blir sig inte riktigt lik efter skadan. Detta gör att det uppstår ärrvävnad på flera ställen.

Det är de här skadorna som ger upphov till MS-symtomen du kan drabbas av. Exempel på symtom hittar du här.

När skador uppstår kan det leda till skov, det vill säga perioder med symtom, vilka sedan följs av perioder med remission tack vare kroppens reparationsprocess. Det är på grund av dessa perioder med skov och remissioner som den här typen av multipel skleros kallas skovvis förlöpande MS (RRMS).

Symtomen kan gå tillbaka, men de kan också bli permanenta i takt med att sjukdomen framskrider. Över tid kan skadorna byggas på och bli för svåra för hjärnan att reparera, vilket till exempel kan inträffa om själva axonet (nervtrådarna) har skadats. Detta kan i sin tur leda till permanenta symtom. RRMS kan utvecklas till en typ av MS som kallas sekundär progressiv MS (SPMS), särskilt om den inte behandlas.

De flesta personer med MS har diagnosen skovvis förlöpande MS (RRMS). Somliga personer med denna första diagnos märker att antalet skov minskar över tid och att de i stället upplever en gradvis försämrad funktionsförmåga. Denna typ av MS, som kan följa på en inledande RRMS-fas, kallas för sekundärprogressiv MS (SPMS).

Personer med sekundärprogressiv MS kan fortfarande drabbas av något enstaka skov men de flesta har inga skov alls. Vanligtvis ökar funktionsnedsättningen gradvis hos personer med SPMS. Hur snabbt det går kan dock variera mycket från en person till en annan.

Omkring 10 % av dem som har multipel skleros har en typ där funktionsförmågan gradvis försämras från det att sjukdomen debuterar. Detta kallas primär progressiv MS (PMS).

PPMS kan ta sig väldigt olika uttryck hos olika personer; de kan drabbas av kontinuerligt försämrad funktionsförmåga, men hur snabbt tillståndet försämras varierar och en del upplever att symtomen förvärras gradvis. Hos andra går det däremot långa perioder utan att symtomen förvärras. Oavsett vilken typ av MS du har, kan sjukdomen påverka din vardag och i avsnittet Leva med MS finns det råd och tips för hur du hanterar det.

Vissa personer som först har diagnostiserats med en progressiv form av MS kan ibland även drabbas av ett skov. Denna typ av MS kallas ibland progressiv relapserande MS.